Meny Stäng

Att Jobba som Truckförare

Att jobba som truckförare

Att jobba som truckförare behöver inte, i motsats till vad många tror och vad du kanske har hört, vara ett enformigt och monotont jobb. Beroende på arbetsplats och vilken trucktyp eller vilka trucktyper man kör förekommer olika arbetsuppgifter med varierande fysisk belastning. Det kan verka enformigt att endast sitta bakom ratten i en truck hela dagen men det är sällan jobbet är just bara det, därför tänkte vi här ta en närmare titt på vad jobbet som truckförare faktiskt innebär. En stor del av arbetet som truckförare handlar om utvärdering, analysering och planering för att få en så effektiv körning som möjligt. Jobbet som truckförare innefattar förutom trucken i sig ofta andra sorters verktyg. Det kan till exempel handla om en handhållen skanner för skanning av pallar och annat gods, för att se vart de ska fraktas någonstans.

De flesta tänker antagligen trucken som ett fordon som finns inom lager, vilket stämmer. Men, trucken förekommer på många, många fler olika typer av arbetsplatser. Hur det är att köra truck i lagerverksamhet kan nog många bilda sig en uppfattning om men hur är det till exempel att jobba i en hamn eller på en flygplats?

Det är också vanligt förekommande med att man som truckförare jobbar i skift. Dagarna då alla jobb var 07:00 till 16:00 är sedan länge förbi. Vi tar upp hur de vanligaste typerna av skiftarbete; 2-, 3-, 4- och 5-skift fungerar, exempel på arbetsscheman samt lite att tänka på kring skiftarbete och hälsa eftersom arbetsformen kan vara jobbig och slitsam både för kropp och psyke, när man går emot kroppens vanliga dagsrytm.

Arbetsuppgifter

Truckföraryrket är mycket mer än att lyfta pallar med truck. Som tidigare nämnts handlar en stor del av arbete om utvärdering, analysering och planering. Det kan bland annat handla om att:

  • Utvärdera en körsträcka eller en körslinga, om man ofta kör samma på ställe, för att kunna tidseffektivisera sin körning.
  • Analysera ett lyft. Många lyft är inte en vanlig standardpall som ska förflyttas eller ställas upp eller ned i ett ställage. Vid byggen, inom stora industrier eller på andra arbetsplatser där arbete förekommer högt upp kan en bur för personlyft komma att användas, vilket kräver långt mer säkerhetstänk en vid ett vanligt pallyft.
  • Planera för en större mängd gods som behöver flyttas, planera för kommande leveranser och gods som skall skickas iväg. Vid stapling av gods direkt på golv måste truckföraren se till att de pallar som hamnar längst ut också är de som behövs först, för att slippa flytta om annat material i onödan.

En annan aspekt av yrket som truckförare är säkert arbete. Trucken är den maskin som orsakar flest anmälningar om arbetsolyckor med frånvaro. Ett mycket större säkerhetstänk har tagits till på de flesta arbetsplatser och genom truckutbildning i enlighet med TLP10 kan också arbetsgivare säkerställa att anställda har de praktiska kunskaper som krävs för kunna arbeta med och kring truckar säkert. Mer om säkert arbete finns längst ner på denna sida.

Flytta gods

Att flytta gods är truckens vanligaste arbetsområde. Lasten ligger nästan alltid på en pall av trä. Den standardiserade EU-pallen, som används främst av EU-länderna, har effektiviserat pallhantering enormt mycket eftersom ställage, containrar, truckens gafflar med mera är anpassade efter dess mått. Tack vare att EU-pallen är byggd efter just en standard har de en bestämd lastkapacitet, även om många företag väljer att ytterligare skärpa kraven för att höja säkerheten ytterligare.

Den vanliga pallen finns både som helpall och mäter då 800 x 1200 mm samt som halvpall och har då istället måtten 800 x 600 mm. Vilken av de båda sorterna som används för att flytta gods är viktigt att hålla koll på av flera anledningar;

  • Helpallen måste lyftas med lasten ända in mot gaffelhälarna under transport för att lasten skall ligga stabilt på gafflarna. Om pallen är ojämnt tung, lyfts pallen med den tyngsta sidan vänd mot trucken.
  • Halvpallen kan lyftas var som helst på gafflarna så länge den inte sticker ut längre en gafflarnas längd då det finns risk för att lasten trillar, tippar eller halkar av. Vid transport körs halvpallen med fördel längst in mot gaffelhälarna men vid stapling eller lyft upp och ned från ställage används ofta de yttre halvan av gafflarna.
  • Tyngdpunktsavståndet, det vill säga avståndet mellan lastens tyngdpunkt och gaffelhälarna, ändras beroende på vilken sorts pall som används och hur den ligger lastad på gafflarna. Tyngdpunktsavståndet beror också på hur godset på pallen är lastad.
  • Vid lyft av halvpall måste truckföraren tänka på att gafflarna sticker ut på andra sidan pallen lika långt som den är bred. (Förutsatt att gafflarna är anpassade efter en EU-pall)

Viktigt är också att inte skjuta eller knuffa pallen med gafflarna. Spikförbandet som håller ihop pallens virke kan gå sönder och pallens lyftkapacitet har således ändrats. Undantaget är när man vill försäkra sig om att pallen ligger an mot gaffelhälarna.

Orderplock

Vid orderplockning används för det mesta plocktruckarna. På dessa typer av truckar lyfts även föraren för att kunna nå upp till hyllor med varor som truckföraren för hand plockar ut och lastar. Denna arbetsuppgift förekommer ofta hos större e-handlare och grossister.

Orderplockarens arbetsuppgift är att plocka och paketera varorna för leverans till kunden som kan vara ett företag, en organisation eller en privatperson. Arbetet med orderplock är ofta självständigt och i hög utsträckning digitaliserat då plocket sker efter en plocklista. För att försäkra sig om att man har rätt varor och kvantitet används en skanner. Vid arbetsansökan till ett orderplocksjobb är det därför ofta meriterande om man har tidigare erfarenhet av något system för ordrar eller orderplock, excel eller annat affärssystem.

Även om arbetsuppgiften som orderplockare i många fall är självständig gäller som med många andra självständiga jobb även att truckföraren kan arbeta i grupp. Att vara flexibel och kunna ställa upp och hjälpa sina kollegor med kort varsel är ett stort plus.

Materialutkörning

Den som arbetar med utkörning av material förser produktionslinjer med material. Detta arbete är vanligt hos tillverkande företag. Arbetet utförs ofta med flak eller dragtruck och materialet dras på vagnar. Produktionslinjer kan till exempel vara en monteringslinje hos en biltillverkare. Material som behövs till monteringslinjen i det fallet kan vara kugghjul till växellådan, knappar och elektronik till instrumentpanelen eller hjul och däck.

Arbetsplatser

Arbetsplatserna för truckförare är väldigt många. De vanligaste arbetsplatserna är hos företag med lagerverksamhet, vilket ofta är tillverkande företag och e-handelsföretag samt grossister, hamnar och flygplatser. Truckförarens i särklass vanligaste arbetsplats är dock lagret. Eftersom yta kostar pengar väljer man att hellre att lagra material på höjden.

Lager och terminal

Lager och terminalarbete är den i särklass vanligaste arbetsplatsen för truckförare. Som truckförare i lager varierar arbetsuppgifterna men målet att processen ska gå så effektivt som möjligt. Varor som ankommer till en lagerlokal ska registreras och ses över så att allting stämmer. Truckföraren placerar sedan godset i ställage för lagerföring så att det vid ett senare tillfälle går lätt och snabbt att hitta, för att de ska gå effektivt när det är dags för utleverans.

Som truckförare i ett lager är truckkörning inte den enda arbetsuppgift man har. Arbetet kan ha fysiskt krävande inslag, vilket av många uppfattas som skönt istället för att endast sitta still och köra truck. Arbetstempot varierar likaså. Truckförare som jobbar hos till exempel en e-handlare kommer ha mer att göra under tider då det handlas mer. Det kan exempelvis vara i juletider.

Hamnar och rederier

Som truckförare i en hamn arbetar man med lastning och lossning av last från fartyg och andra skepp, utan att tillhöra besättningen. Arbetsmiljön för hamnarbetare har förändrats totalt de senaste åren. Från att ha lastat och lossat manuellt för hand är nästan all last idag packat i containrar. Arbetsmöjligheterna är därför mycket goda för den som innehar truckkort i kategori C, till exempel grensletruck eller andra truckar som används för att lyfta containrar. I Sverige går 90% av export och import via sjövägen (Sjöfartsverket, 2018), ett truckkort inom kategori C kan därför vara en god idé. Du som truckförare i en hamn ser till att gods förflyttas till rätt ställe på ett säkert sätt.

Truckföraren kan också arbeta i färjeterminaler med att lossa och lasta passagerarnas gods av och på färjan. I färjeterminaler kommer man ofta i kontakt med flak, drag och terminaltruckarna.

Flygplatser

En annan arbetsplats för truckföraren är flygplatsen. Som truckförare på en flygplats arbetar man vanligen med passagerares bagage. Arbetsuppgifterna inkluderar ofta att ta emot, registrera och vidaredistribuera bagage, paket, post och annat gods från ankommande flyg till andra avgående flyg eller in i landet. Flygplatser som är stora till ytan använder ofta drag och flaktruckar till förflyttning av gods. Som truckförare på en flygplats kommer man därför mest troligen i kontakt med kategori D truckarna; flak, drag eller terminaltruck.

Andra arbetsplatser

Truckförare kan givetvis arbeta på många andra typer av arbetsplatser. Gemensamt för större företag med en stor mängd materialhantering är att de ofta har en renodlad avdelning som endast jobbar med logistik, det vill säga förflyttning av gods. Hos mindre företag där detta inte finns och som kanske bara har ett fåtal truckar kombineras ofta arbetet som truckförare med andra arbetsuppgifter. Det kan till exempel vara hos brädgårdar och mindre tillverkande företag.

Arbetstider

Arbetstiderna för truckförare varierar beroende på tjänst och arbetsplats. Mindre företag har ofta truckförare anställda på dagtid, men hos större bolag och framförallt hos tillverkande företag och andra företag inom processindustrin förekommer ofta skiftarbete. Skiftarbete kan för många vara jobbigt och slitsamt om man inte vet hur man ska hantera de varierande arbetstiderna. Därför tänkte vi här ta upp lite kort om hur skiftarbete fungerar samt vad som är viktigt att tänka på gällande skiftarbete och hälsa.

Skiftarbete

Hos större företag förekommer ofta skiftarbete. Det innebär att flera lag/team driver verksamheten under olika tider på dygnet. Detta är vanligt hos bevakningsföretag, inom vården och processindustrin, i vilken den sistnämnda du som truckförare troligen kommer att jobba i eller redan arbetar i. Som namnet antyder skiftar också arbetstiderna. Det vill säga det är inte samma arbetslag som arbetar samma tider jämt.

Den stora skillnaden med skiftarbete från vanligt dagtidsarbete är att arbetstiderna avviker, och avviker olika mycket beroende på skiftform. Mer om de olika skiftformerna finns längre ned. Ungefär 25% av svenskarna arbetar skiftarbete och det är vanligare bland unga att arbeta skift. Det vanligaste formen av skiftarbete är två eller tre skiftlag som avlöser varandra för att hålla verksamheten igång. När skiftschemat varierar, vilket det ofta gör enligt en turlista, blir avlösningstiderna oregelbundna vilket gör att skiftarbete är förknippat med hälsorisker. Eftersom arbetstiderna ofta överlappar med kroppens naturliga dygnsrytm är det viktigt att veta hur man kan minimera påverkan på kroppen, dels för att må bra men också för att man som truckförare redan löper större risk för olyckor och därmed måste kunna framföra trucken på ett säkert sätt.

Skiftarbete och hälsa

Skiftarbete påverkar hälsan där de vanligaste problemen är sömnbrist till följd av störd sömn och sömnrytm samt allmän trötthet. Sömnproblemen visar sig ofta som svårigheter att sova på dagtid efter en veckas nattskift och vice versa. Vanliga konsekvenser är att man som skiftarbetare sover för lite. En vanlig åtgärd att att ta kortare vilostunder, så kallade powernaps innan till exempelvis ett nattskift. De flesta skiftarbetare sover bättre på lediga dagar och kan då ta igen sömn som gått förlorad.

Som truckförare är det viktigt att känna till hur kroppen påverkas. När det gäller tröttheten är det framförallt under nattskift som det blir tydligast. Trötthet påverkar både uppmärksamhet, koncentrationsförmåga och reaktionstid. Som truckförare måste man givetvis ha fullt fokus hela tiden för att undvika olyckor och därför är det viktigt att känna till hur kroppen och psyket påverkas av skiftarbete, då det är vanligt att skiftarbetare gör misstag och fel i arbetet till följd av tröttheten. Studier har visat på bland annat en ökat risk för olyckor vid nattskift. Därför kan det också vara en god idé att planera för en minskad arbetsbelastning under natten.

Hur fungerar skiftarbete?

Vet man innan man börjar ett jobb att skiftarbete förekommer kan det lätt bli förvirrande. Många olika typer av skiftscheman finns men de vanligaste är 2-, 3- 4- och 5-skift. Här reder vi ut skillnaderna mellan de vanligaste typerna och hur arbetstiderna ofta ser ut.

  • Arbetar man 2-skift jobbar man förmiddag en vecka och eftermiddag nästa vecka, sedan börjar cykeln om. Skiftlagen jobbar endast på vardagarna. Förmiddagsskiftet börjar på morgonen och slutar någon gång under eftermiddagen. Innan förmiddagsskiftet går hem avlöses de av eftermiddagsskiftet som jobbar under kvällen.
  • På en arbetsplats med 3-skift jobbar tre stycken skiftlag. Verksamheten är igång dygnet runt under vardagarna. Förmiddagsskiftet och eftermiddagsskiftet fungerar precis som 2-skift men innan eftermiddagsskiftet går hem kommer nattskiftet och jobbar fram tills att förmiddagsskiftet kommer igen på morgonen.
  • 4-skift varierar för kraftigt mellan olika arbetsplatser för att kunna ge en allmän bild av arbetstiderna men generellt gäller att verksamheten går dygnet runt under vardagarna samt en viss tid under helger.
  • På de arbetsplatser som tillämpar 5-skift går verksamheten dygnet runt utan avbrott. Det är till exempel vanligt att man arbeta sju dagar i sträck för att sedan ha en längre ledighet. Fem olika skiftlag avlöser varandra.

Arbeta säkert

Nästan åttahundra människor skadas årligen till den grad att de är borta från jobbet, endast genom olyckor i samband med truckkörning. Att tappa kontrollen, krocka eller kollidera, välta, felaktigt handhavande, förslitningsskador på nacke och rygg samt olyckor där truckföraren klämmer ben och fötter är de vanligaste orsakerna. Kunskaper om trucken och dess användning varierar mellan olika arbetsplatser, men med rätt kunskaper kan många olyckor undvikas.

Risker förknippade med truckkörning

Att känna till de risker som finns med att köra truck gör att du som truckförare kan undvika många tillbud som skulle kunna blivit en olycka. Skymd sikt gör att truckföraren kan kollidera med kollegor, inredning eller andra truckar. Enformigt arbete leder ofta till ett mer slarvigt utfört arbete vilket också kan leda till olyckor. Här diskuterar vi de främsta riskerna förknippade med truckkörning.

Risker för andra

Truckkörning är starkt förknippat med risk för andra och oftast inträffar olyckor när truckföraren tappar kontrollen över trucken. Om truckföraren har en last på gafflarna som består av en hög pall, det kan till exempel vara en kyl eller högt skåp, uppstår genast en skymd sikt framåt och truckföraren kan missa en person mellan trucken och avlastningsplatsen. Detta kan även leda till krock med inredning, till exempel ett ställage vilket innebär risk för ras. Eftersom ställage i höglager är konstruerade för att klara påfrestningar rakt uppifrån är de mycket sköra för påkörningar och kollapsar ett ställage i ett höglager kan det få förödande konsekvenser.

En annan risk för personer som vistas runt trucken är last som kan falla av gafflarna eller ned från pallställ. Detta gäller särskilt när man kör höga laster eller långa laster.

Risker för truckföraren

Många risker finns också för truckföraren själv. Förslitningsskador drabbar många truckförare som följd av enformigt arbete i en felaktig arbetsposition. Ofta får truckförare besvär i rygg, nacke och skuldror. Truckens utformning spelar även roll i detta. För att förbättra sikten vid lastning vrider man huvudet i olika riktningar vilket på sikt leder till förslitningsskador i nacken. Ofta böjer man huvudet till olika extremlägen, framförallt vid lastning i och ur ställage på högre höjder. Något som ytterligare kan förvärra detta är för hög arbetsbelastning som tvingar truckföraren till ett högre arbetstempo.